Matcher » Matchrapporter ! » MoDo - LHC (24 november 2012)

MoDo - LHC (24 november 2012)

0 röster


Förutsättningarna var goda för dagen, landslagsmålvakter på bägge sidor av isen även om nu både Kim och Valle har haft lite skadebekymmer under hösten så är dom alltid sevärda när dom är i spel. Den enda riktigt tunga pjäsen som saknades för dagen var Jenni Asserholt som också haft lite skadeproblem och inte är helt 100% för spel ännu.

Det är också två ruskigt taggade lag som kör igång i full fart från nedsläpp, just farten som är MoDos starkaste sida (något som jag vill säga att dom är bäst i serien på), samtidigt så spelar LHC smart från start och kan på så vis hänga med trots det skrämmande tempot. Det är dock markeringsmissar som skall komma att prägla den här tillställningen, tyvärr från bortalagets sida, dryga 5 minuter spelade och LHC har haft dom vassare lägena men helt plötsligt tappas Maria Lind bort i räkningen och får fritt fram att kliva in i slottet framför Kim där Modos högkalibriga avslutare gör det enkelt och sätter upp pucken i högra krysset, temat för dagen som det skulle visa sig.
LHC är ändå långt ifrån ett slaget lag som visar att toppskiktet i serien är betydligt jämnare än vad tabellen säger. Lite växlande av chanser utan direkta farligheter följer sedan fram till den 13:e spelminuten när Denise åker skridskor och jobbar till sig ett gyllene läge för LHC i powerplay sedan Isabell Palm fått ta till klubban för att stoppa dribblandet av Denise.
Ett av säsongens bästa powerplay följer, det både passas och skjuts, något som brukar vara frånvarande ofta, och även om det dröjer en bra bit in i utvisningen så kommer till slut kvitteringen, skott från blå av Malin Wiklund som styrs in precis framför Valle till 1-1 genom Kristina Vikdahl. Kändes som att det här var ett rättvist resultat att ta med till periodpaus men en ny markeringsmiss bjuder in Emma Nordin till precis samma läge som Lind hade tidigare och inte heller hon gör något misstag, Kim är chanslös när skottet kommer från 2-3 meter och sitter åter igen i högra krysset. MoDo-ledning i paus efter en mycket spelmässigt jämn period, än så länge var man inte särskilt orolig trots att norrlänningarna bara tappat en match hittills under säsongen.

Andra perioden fortsätter som den första med ett jämnt och högt tempo, fortfarande växelvis chanser och målvakterna får visa stabiliteten som gör att dom är i landslaget. Åter igen så uppkommer ett läge där MoDo inte riktigt hänger med i svängarna och denna gång är det kapten Erika Grahm som blir syndabock, personligen anser jag dock att denna utvisning lika gärna kunde släppts, den var inte ens nära första utvisningen och flera lägen som varit mer uppenbara att blåsa på hade släppts, så åter igen visar sig den bristande domarnivån i serien.
Men inte ska jag klaga när dom bjuder LHC på powerplay, lite mindre organiserat denna gång men det bygger upp momentum och bara en dryg minut efter utvisningens slut händer det grejer, Nina Aronsson är på väg att byta men får istället pucken precis vid båset och kör vidare mot anfall, läget ser till en början inte så farligt ut, uttäckt mot höger av MoDo-backen och att komma in med en backhand mot Valentina är inte ett läge som ofta leder till något. Högoddsaren kommer dock, Nina lyckas lyfta in en backhand precis ovanför axeln på Valle och där sitter 2-2, kan inte beskriva mitt glädjeskutt men det kändes högt.
MoDo tar sedan över och pressar på ganska intensivt resten av perioden men det är ändå inte så att några jättelägen skapas, såg ut att vara en väldigt positiv känsla i LHC när dom åker av isen för den sista rasten.

Slutakten börjar chockartat med mål för hemmalaget redan efter 47 sekunder. En felpass och en rejäl markeringsmiss och stackars Kim får stå helt själv i kylan, med ungefär 0,1 sekunders reaktionsmarginal är även en världsmålvakt chanslös. Maria Lind plockar upp pucken bakom mål och framför Kim står Emma Nordin med laddad bössa och bara väntar på pucken, en perfekt passning och direktslagskott från 1,5 meter i högra krysset är helt otagbart. 3-2 till MoDo, nu var det bara att jobba igång maskineriet igen.
Nog för att det kommer ytterligare ett bakslag då, LHC pressar på framåt och en snabb växling med pucken ställer Tina Enström praktiskt taget i friläge, Ashley gör ett tappert försök att hinna ikapp men är inte där förrän precis efter att Tina dragit pucken in i mål. En något lustig situation där Ashley får utvisning för tripping efter att det signalerats för mål, jag trodde inte ens att det var möjligt men tydligen… 4-2 till MoDo med 16 minuter kvar, fick ett pessimistiskt samtal hemifrån som redan hade räknat hem segern för MoDo, har man sett matchbilden dock så var det långt ifrån klart.
Då har vi ju också en fantastiskt spelare i Denise Altmann som kan komma in och göra underverk när det behövs. I kommande boxplay tar hon en liten fisketur i neutral zon och händelsevis så dyker även pucken upp precis där, inga misstag i friläget mot Valentina och åter igen är det match. 4-3 till MoDo.
Dem sista 15 minutrarna blir en furiös press av LHC som sånär lyckas få in pucken både en och två gånger, Ingvild får en av dom sista chanserna med ett slagskott på egen retur som är så nära att slinka in, men resultatet håller sig och MoDo går segrande från planen efter en mycket underhållande match, som kunde slutat hur som helst, nästa vecka är det förhoppningsvis LHC som får ha marginalerna på sin sida när MoDo kommer på besök i Stångebrohallen.

Det går förstås inte att göra annat än att ge maxbetyg till Maria Lind och Emma Nordin som är ruskigt effektiva och samspelta idag, bägge kliver av isen med 3 poäng vardera efter att ha spelat fram till varandras mål (kan tillägga att dom sedan gjorde två mål vardera mot HV igår, där det blev 3 respektive 6 poäng), en rätt okej helg för dom här landslagstjejerna!

I LHC tycker jag att Malin är bäst på plan idag, tätt följd av backpartner Vikdahl och även klippan Therese Bergh. Framåt är det Ingvild och Denise som skapar det mesta, även Myggan och Tildah ska ha beröm för det enorma jobb som dom gör. Och sist ut självklart Kim Martin som skulle behövt “spider-sense” för att kunna ta dom tre första målen som pangas in i guldlägen mitt i slottet, på de lägen hon hade möjlighet att rädda så gjorde hon också det, en stor eloge!



Inlägget är publicerat av Mats Bekkevold (Bekkevold84) 2012-11-26 19:07:41


Kommentera


 

 


Kommentarer